Är du gravid?

Av · Publicerad

De enda som egentligen kan göra en tillräckligt kvalificerad gissning är graviditetstesten eller barnmorskan. Visst finns det ett antal uttalade graviditetssymptom, men det finns inga garantier för att du verkligen är på smällen eller inte när dina bröst t.ex. börjar kännas svullna och göra ont.

Försök att inte hänga upp dig för mycket vid dessa symptom utan låt testet eller barnmorskan ge dig svaret på frågan. Det finns alldeles för många som går och hoppas och bli jättebesvikna när de får mens för att de har varit så trotsigt säkra på att deras bröst ömmar. Sedan har vi dem som inte märker något trots alla möjliga tecken på graviditet.

Om vi nu ändå skulle lista de vanligaste graviditetssymptomen kommer de här:

  • Brösten – kan svullna, bli varma och känsligare än vanligt. Bröstvårtorna kan mörkna.
  • Trötthet – många känner sig betydligt tröttare än vanligt. Detta beror på hormonet progesteron som har en lugnande och sövande effekt.
  • Irritation och tårar – Många känner sig betydligt känsligare än vanligt. Gråter för  minsta lilla grej.
  • Illamåendet – många mår illa och känner överkänslighet för dofter.
  • Kisseriet – måste du plötsligt gå upp och kissa 4-5 gånger per natt borde du kanske ana att något är på gång.
  • Molvärken – känns lite som mensverk.

Här kan du läsa om hur några av våra medlemmar anade att de va gravida: Vi har ställt följande 2 frågor till dem.

1.       Hur anade du att du va påsmällen?
2.       Första reaktionen.
Mikaela säger:

1.   Jag hade nog rätt lite symptom egentligen. I början var jag mer trött än normalt, kände mig svullen och fick så himla dålig kondis! Sen visste jag pga. ett gynbesök ett par veckor tidigare då det syntes att jag hade ägglossning exakt när jag kunde vänta mig att få min mens. Annars har jag såpass oregelbunden att man inte vet så noga. Så när det tagit flera dagar för lång tid testade jag mig.
2.   Chock. Blev förvirrad och väldigt upprörd, rädd och grät en massa. Och skuldkänslor över att jag inte var överlycklig. Planen hade varit att börja försöka bli gravida först ett halvår senare och hur vi än räknade efter så borde jag inte kunnat bli gravid just då. Och jag HATAR att ändra på planer…

Karin säger:

1.       Jag och min kille har försökt få barn ett längre tag.  Egentligen kände jag inget fysiskt i kroppen men då min mens var en dag försenad köpte vi genast ett gravtest. Det va positivt.
2.       Vi blev så glada att vi inte visste vad vi skulle ta oss till! Äntligen skulle vi två bli tre.

Magdalena säger

1.       Jag kände på mig att jag var gravid för jag fick så stora och ömma boobies och att jag var tvungen att kissa oftare.
2.       Min första reaktion va lycka och lite förvirring, vågade dock inte känna den totala glädjen då jag hade haft ett missfall tidigare och va orolig för att det skulle hända igen.

Carolina säger:

1.       Mensen var beräknad till samma dag som jag testade mig, men eftersom den inte hade varit så regelbunden sedan jag slutade med P-piller några månader tidigare, så var det inte av den anledningen jag testade mig. Det var istället en känsla jag hade, att det kunde vara en idé att göra ett test innan vi skulle på fest samma kväll. Bäst att ta det säkra före det osäkra.
2.       Ett starkt horisontellt linje och en svag, mycket svag lodrätt, vilket bildade det positiva tecken som jag inte alls räknat med. Kanske var det för svagt för att det ska räknas tänkte jag och kopplade bort tanken att jag var gravid för några sekunder, men sedan när jag tittade på stickan igen så såg jag ju faktiskt ett plustecken. Gick ut till min kille, berättade om att jag testat mig och om resultatet, som jag sa säkert inte kan räknas då det var så svagt. Han tyckte dock att det inte alls var så svagt. Vi tittade på varandra en lång stund, utan att säga någonting sen sa han att om det nu är så, så kommer det bli jättebra. Jag började gråta, både av lättnad över hans enkla reaktion och av att vi faktiskt kanske skulle få ett bara tillsammans. Sen grät jag lite till, över att det, otroligt fantastiska beskedet, kom så snabbt och oväntat.

Helena säger:

1.       Jag misstänkte att jag kunde vara gravid, för vi hade medvetet försökt få barn. Jag kände mig trött! Från dag 1 kände jag mig trött på förmiddagen på jobbet och på kvällarna. Jag mådde inte alls illa som många andra gör. Jag kände heller ingen skillnad i kroppen eller i brösten, det kom senare. Jag testade mig för att jag misstänkte att det kunde vara positivt. Jag minns att jag tänkte praktiskt, det var två dagar innan nyår och jag ville kolla om det var någon idé att jag köpte alkohol på nyår. Jag tog testet en tidig morgon innan min kille gick till jobbet. Vi doppade stickan, väntade och det var ett kryss! Vi hurrade och kramades, sen gick min kille till jobbet.
2.       “JIPPI, HURRA, VI SKA HA BARN!” Vi båda blev jätteglada. Jag trodde inte att det kunde vara sant. Även om jag visste att dessa test inte kan vara falskt positiva så vågade jag ändå inte lita på testet. Jag tog ett till nästa morgon och gick för säkerhets skull till sjukhuset och tog ett av deras test också. Alla visade kryss! JIPPI! En overklighetskänsla dröjde sig ändå kvar länge, typ tills bebisen kom ut.

Du gillar kanske